Böcker mellan Himmel och Jord. Korta varianten

Med Profeten som start försöker vi rikta vår utgivning mot läsare som är andligt intresserade men som varken känner sig hemma med kyrkans Gudsbild eller med Humanisternas (Ateisternas) naturvetenskapliga sanningar. 


Böcker mellan Himmel och Jord långa berättelsen

1971 hittade jag på ett antikvariat i New York boken The Prophet av Kahlil Gibran. Det kom att bli en viktig bok för mig med en uppväxt i ett frireligiöst hem. En bok med andlig frihet.

Språket i Profeten innehåller många av våra frågor från Bibeln men med österns mystik och öppnare formuleringar.


Fem år senare 1976 gavs boken Profeten ut på svenska av Proprius och 2017 fick jag Hans Paulson möjlighet att överta förlaget. Viktigt för mig, inte minst för att fortsatt kunna ge ut Profeten men också för att kunna ge ut böcker om andlighet med större öppenhet och frihet, men ändå kulturellt igenkännbara.


                           Martin Luther känner de flesta till och många 

                           tänker då på en Luther på axeln som tillrättavisar

                           oss. Men det finns också en annan Luther, en som

                           sörjer för den andliga människans frihet och frihet

                           från prästerskapets tolkningsmonopol. Och som

                           sörjde  för att Bibeln skulle kunna läsas på landets

                           eget språk.

Därför var det naturligt att vi som första ny-utgivning gav ut boken Luthers tankar - dag för dag. En bok, inte om reformationen, utan om tiden innen med en Luther som själasörjare och församlingsherde.


Men vilka är då läsarna?

Av de cirka 6 milioner medlemmarna i Svenska kyrkan är mindre än 1 milion aktiva utövare. Men de andra 5 milionerna vad ska de läsa och vilka ord och texter känner de sig hemma med?

Luthers tankar

Boken Profeten av Kahlil Gibran

Från Proprius

1976 - tills vidare

Drottningen tar emot exemplar ett av Luthers tankar

från  Hans Paulson

Men hur fungerar en sådan Gudsbild i teologin?

Vår teologiska grund hör hemma inom Sven Hillerts bok om under-

visning, Orden och Jorden, om trons pedagogik och teologi.


Också teologin hittar nya former som vävs in i traditionen.

Vem hade i firkyrkan, då jag var barn 90 1940-talet, kunnat säga

att skapelsen fortsätter och att vi alla är medskapare?


I boken finns kunskap, tankar och idéer som kan bidra en andlig

frihet som alltmer behövs för att kunna förena tradition och egna

erfarenheter i en tro på något eller någon.


Och framtiden då? 

Kyrkoåret är en viktig källa för vårt dagliga liv. Idag när allt går så fort behöver vi hållplatser för ro och eftertanke och Christin Lövestams bok Tankar vid Helgsmål ärenbit på väg dit. Om något finns av Sven Hillert, är en fortsättningen av Tror på något. Den tar upp nutida frågor som mångfald, hållbarhet helhet och natur.


Och den 12 jauari i år kom Anna Karin Hammars bok Att finna Gud i en spegel.

Den utgår från Anna Karins motion i kyrkomötet om Naturens rättigheter.

Så här säger författaren:

        Jag vill visa att kristen tradition har mera att bidra med till klimat- och miljökris än att främja          solceller och minska det ekologiska fotavtrycket på olika sätt. Kyrkans tradition kan ge viktiga          bidrag till en världsbild som visar omsorg om hela Skapelsen. Naturens rättigheter är ett nytt            spår i klimatdebatten, men jag menar att det är i linje med flera stråk i Bibeln.


     Nya serien

Alla de nya böckerna till-

hör nya serien och de äldre

Profeten och Tusen skäl

att leva har anpassats i form

till de nyare böckerna.

I serien tycker vi att det finns

den frihet och öppenhet

som andlighet behöver och  

ända vara en del av tron.


Orden och Jorden

                                    I oktober 2018 gav vi ut boken Luthers tankar. En Luthertanke

                                    och ett Bibelord för varje dag. Det är äldre texter som inte                                                  skrivits

                                    ner men traderats genom generationerna fram till nedteckning

                                    men även redan nedskrivna. Barska och stränga är de, men de                                          ska tolkas från hjärtat och inte från axeln.


2017, då Reformationen 500 år firades, återutgav vi Marias lovsång,

Magnificat av Martin Luther. För att få ett efterord som förde in boken

i nutid kontaktade vi prästen Sven Hillert som skrev En havande Gud.

En text som förde mig närmare en gripbar Gudsbild, en närvarand,

igenkännbar Gud.


Klicka här och läs Sven Hillert efterord En havande Gud


När man frågar: "Tror du på Gud" blir svart ofta -nej, eller nja inte på

Gud kanske, men på något, något större.

Och då kanske det handlar mer om våra bilder av Gud än om tro eller

inte tro. 


Under arbetes gång kom vi i kontakt en -ism som vi inte kände till.

Iets-ismen. (Iets = Holländska för något)

I förordet till boken skriver astrofysikern Bengt Gustafsson:


Ett märkligt litet holländskt ord dök upp år 1997:

Iets-ism. Det skrevs i en tidskriftkolumn av den nederländske molekylärbiologen,

skribenten och sedermera utbildningsministern Ronald Plasterk. ”Iets” betyder

”något” på holländska, och Plasterk använde termen ietsism för att beteckna bruket

att svara på frågan ”Tror du på Gud?” med en mening som ”Nja, men det måste ju finnas något”. Ordet har fått tilltagande internationell spridning i takt med att denna icke-dogmatiska eller kanske diffusa religion har kommit att bli vanlig i nordvästra Europa. Att döma av opinionsundersökningar tycks nu ungefär varannan svensk vara Iets-ist, samtidigt som väsentligt färre uppger sig vara troende kristna.


Marias lovsång

Tror på något