Läs förordet i Sven Hillerts bok "Tror på något"

Ett märkligt litet holländskt ord dök upp år 1997: ietsism. Det skrevs i en tidskriftkolumn av den nederländske molekylärbiologen, skribenten och sedermera utbildningsministern Ronald Plasterk. ”Iets” betyder ”något” på holländska, och Plasterk använde termen ietsism för att beteckna bruket att svara på frågan ”Tror du på Gud?” med en mening som ”Nja, men det måste ju finnas något ”.

Ordet har fått tilltagande internationell spridning i takt med att denna icke - dogmatiska eller kanske diffusa religion har kommit att bli vanlig i nordvästra Europa. Att döma av opinionsundersökningar tycks nu ungefär varannan svensk vara ietsist, samtidigt som väsentligt färre uppger sig vara troende kristna.
Att säga sig vara ietsist på detta sätt kan vara en markering av öppenhet, eller av brist på tvärsäkerhet. Kanske en reaktion mot en tradition av tolkningar, utläggningar och dispyter som draperat gudsbilden i en tung guldstickad mässhake. Eller som beväpnat den med allmaktsymboler som egentligen hör hemma i gamla diktaturer, eller med ett allseende öga som kan påminna oss om de värsta av dagens övervakningssamhällen.

Men ett ietsistiskt förhållningssätt kan också ses som ett tecken på respekt: något är sådant att det inte kan omfattas av mänskliga ord, meningar, formler − men inte desto mindre finns det. Detta kan spåras i flera religioner, till exempel det gamla hebreiska יהוה , som brukar läsas ut Jahve, lär gå tillbaks till ett verb som betyder ”vara”. Ordet står för ”den som är”. Något, helt enkelt.

Uppsala i augusti 2019

Bengt Gustafsson

professor emeritus i teoretisk astrofysik